Can meditation aid in a situation of conflict? This paper answers that question.The reason I chose to examine this topic is due to own positive experiences that convinced me of the link between meditation and conflict resolution. I wish to bring more light on this topic and to faciliate further research within the area.Through analyzing material on meditation, meditation and emotion and emotion and conflict, I find here that some of the effects of meditation has a positive effect on our emotions and also that we can work through meditation to learn about the way we act on our emotions and also how we can learn to act to our advantage. I also show how emotions play a vital role in conflicts between individuals and groups and that it is most urgent that we use what means we have to work conflict to our best use. I believe that conflict has it?s place in society and that good things can come from it, but that we can work with the conflict so that it does not escalate out of proportion.

In this essay, the phenomenon and the concept "meditation" are treated. Meditation is a mental training technique where one develops the ability to choose where to put attention and ability to focus. Techniques for meditation is used individually of people who wants to develop themselves as persons and in therapeutic aims of professional within the field of psychology in order to help people to find solutions of problems within themselves. The aim with this essay were to do a qualitative study in order to see how possible effects of meditation influences daily life of contributory practisian's. Issue has been as follows; which effects have one regularly conducting of meditation on people and their lives? Interviews with four experienced meditators were done in India and the material were analyzed afterwards with the aid of thematic analysis, furthermore in order to link the results with clinical research and established theories about meditation.

Idag är de hot och påfrestningar som resulterar i stressreaktioner av en mer psykisk än fysisk karaktär, vilket medför att våra stresshanteringssystem inte är helt ändamålsenliga. Syftet var att undersöka vilka effekter fysisk träning och meditation har i stressreducerande syfte och om dessa träningsformer upplevdes skilja sig åt. Tio individer intervjuades, alla utövade någon form av fysisk träning eller meditation. Analysarbetet följde analysmetoden induktiv tematisk analys. Studien visade att den fysiska träningen och meditationen bidrog till stressreduktion samt att karaktären på stressreduktionen skilde sig åt.

Meditation, med ett ursprung från yoga, har blivit allt vanligare i friskvården mot fysiska stressymptom exempelvis för att minska muskelspänningar men även som ett verktyg för den egna personliga utvecklingen. Samtidigt som forskningsresultat visar på meditationens betydelse för fysisk kropp och det mentala finns rapporter från forskare som varnar för överdriven tilltro till undersökningar som inte verifierats eller varit undermåliga. Uppsatsens syfte har varit att studera meditation utifrån jungianskt och klassisk yogafilosofiskt perspektiv. Med detta som bakgrund har en intervjuundersökning gjorts för att få meditationsutövares svar på frågor om varför de börjat meditera, vilken effekt på den fysiska och mentala kroppen man upplever i samband med meditation och hur man vill beskriva meditationens betydelse för sin personliga utveckling. Metoden som använts är inspirerad av fenomenografi.

The Church of Sweden has in recent years offered activities such as Christian deep medita-tion, mindfulness and health days. This may be a way for the Church of Sweden to reach the modern man who would not otherwise have come to the church, but there are critics who argue that new spirituality has made its entry in the Church of Sweden. The phenomenon of Christian deep meditation has become increasingly common in the Church of Sweden. In order to satisfy my curiosity about what a Christian deep meditation is, I decided to write an essay about this. My question is as follows: How important is Christian deep meditation as a religious practice in the Church of Sweden? This essay is a qualitative study and I have cho-sen to perform eight pieces of interviews, two of them are recorded.

Den kristna meditationens betydelse för den moderna människan. Har den någon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fått ett uppsving i det moderna samhället eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i så fall med det att göra? En litteraturstudie för att läsa in mig på tidigare forskning inom ämnet och intervjuer av bl.

In this thesis I examine how the phenomenological philosophy of Edmund Husserl and Martin Heidegger differ with regard to the phenomenological reduction, and in particular why there is no reduction in Sein und Zeit. I examine in what way philosophy is seen as an overcoming of the naïvete of a ?natural? attitude and how this natural attitude is understood, starting with Husserl?s descriptions of the phenomenological reduction, of the natural attitude of our daily lives and of his notion of transcendental subjectivity. By presenting these main aspects, I try to elucidate why, in Husserl?s view, laying the foundation of all knowledge must take form of a phenomenological first philosophy.

This thesis explores some key aspects of early Heidegger?s interpretations of Kant from a phenomenological perspective. In general terms, it analyzes Heidegger?s claim that Kant?s faculties share a common root in the transcendental imagination, as a critical development of motives found in Husserl?s phenomenology.More precisely, the thesis argues that the motive for deriving Kant?s first faculty, intuition, from the synthesis of imagination can be understood as an attempt to account for the receptivity of a finite subject, without yielding to a causal description of sensibility. Phenomenology shares this problem with Kant?s critical philosophy.

Syftet med denna uppsats är att försöka förstå vad mindfulness är, vad det kommer ifrån och vart det är på väg. Det kan finnas ett behov av att förstå mer om mindfulness, dels för de som arbetar med det, dels för de som i framtiden kommer att stöta på mindfulness, då inte minst socionomer. Uppsatsen frågar vad som ligger bakom mindfulness, hur en viss aspekt av buddhistisk meditation nu i vår tid har fått ett sådant genomslag? Vad det är rent konkret, går det att definiera? Vilka människor kan ha behov av mindfulness, förutom de som redan är behjälpta? Vad blir de nya riktningarna för mindfulness, kanske mer in i socialt arbete?Texterna om mindfulness som är analyserade är hämtade ifrån olika källor för att få en bred överblick av fenomenet. Förutom ren mindfulnesslitteratur även litteratur om buddhistisk meditation med mindfulness som fokus.

Söder om Goas partystränder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början på 1980-talet varit en träffpunkt för både religiöst sökande västerlänningar och indier som insett att de kan tjäna pengar på de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hål som den västerländska kulturen lämnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstår bland turister som lever lata dagar på stränder där allt är serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning.Jag har själv sedan början av 2000-talet då jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den växande ungdomskultur som kan kallas backpacker.

Bakgrund: Meditation har utövats i över 5000 år på grund av de positivaeffekterna på hälsa och välbefinnande. ?Mindfulness? har kommit till våra länderfrämst genom Mindfulnessbaserade interventioner. Studier har visat effekt påbland annat stress, ångest och depression. Missbruk och beroende kommer sällanensamt.

Den här undersökningen har visat att reinkarnationstanken finns inom ett flertal olika religioner. De religioner jag har tagit upp är Aboriginerna, några afrikanska religioner (Bambara, Benin, Edo, Yoruba, Evéerna, Igbo, Zulu), Antroposofi, Asatro, Buddhism, Cao Dai, Druser, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Scientologi, Taoism, Teosofi, Transcendental Meditation och Wicca. Jag hittade även andra religioner där reinkarnationstanken ingår men på grund av tidsbrist så hann jag inte sätta mig in i dessa.Begreppet karma återfinns i nästan hälften av de religioner jag har tagit upp i min undersökning. De religioner där karma ingår är: Antroposofi, Buddhism, Cao Dai, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Transcendental Meditation och Wicca. De har alla rötter i den indiska religiösa traditionen, förutom kanske Wicca.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en enkätundersökning mäta individens egen upplevelse av stress- och stresshanteringsförändring efter gruppbehandling beroende på vilken metod som använts, samt om syftet påverkas av att individen själv initierat eller blivit ordinerad behandlingen. De metoder som informanterna deltog i var meditation, avslappning, kroppskännedom samt kognitivt- och psykodynamiskt förhållningssätt. Icke-parametriska tester via SPSS 14, 0 användes. Signifikant förbättring av upplevd stress hos deltagarna i alla grupper noterades, vilket innebär att kurserna fyllt sin funktion. Deltagarna i kognitiva- och psykodynamiska metoderna upplever större förbättring av stresshanteringsförmågan jämfört med deltagarna i meditation, avslappning och kroppkännedomsgrupperna.

Uppsats för avläggande av kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2011.

The following text constitutes an attempt to present the French philosopher Gilbert Simondon's genetic ontology through an account of his reconfiguration of the problem of individuation in his doctoral thesis from 1958, L'individuation à la lumière des notions de forme, information, potentiel, métastabilité. The intention is to show how Simondon through this reconfiguration of a classical philosophical problem ? in which concepts and schemas from contemporary physics and technology is utilised in a critique of the bi-polar hylomorphic schema as its traditional, substantialistic solution ? becomes able to articulate an anti-substantialistic and anti-reductionistic ontogenesis as first philosophy. A systematic philosophical conception that according to Simondon precedes every critical investigation of the subject as well as every scientific ontology ? not by establishing a pre-critical position, but by exceeding Kant's critical position: that is, through a displacement toward a conception of the transcendental conditions for the genesis of being and thought as real conditions, rather than conditions of mere possibility.